Elever med annat modersmål än svenska besitter oftast inte den språkliga kompetens som förväntas av dem när de når skolåldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlärningen i matematik. Syftet med denna studie är att beskriva hur verksamma lärare arbetar med begreppsinlärning i klasser som har elever med annat modersmål än svenska. I studien har verksamma lärare intervjuats och observerats med fokus på begreppsinlärning och på elever med annat modersmål än svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lärarna är överens om att i klasser med elever med annat modersmål än svenska går det inte utgå ifrån att alla elever förstår begrepp genom ord.

En undersökning och jämförelse om på vilka grunder två skolor har valt att organisera ämnet svenska som andraspråk och hur det gynnar elever med annat modersmål än svenska, samt vilken ämneskompetens som krävs för att bedöma, möta och undervisa elever med annat modersmål än svenska..

Lärare i grundskolan möter föräldrar i utvecklingssamtal minst en gång per termin. Denna undersöknings syfte är att se hur lärare beskriver samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska, med fokus på utvecklingssamtalet.   Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtalet i grundskolan samt samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska.   Genom intervjuer med fyra grundskolelärare har en kvalitativ fallstudie genomförts. I resultatredovisningen sammanställs beskrivningarna, under sex olika rubriker: lärares erfarenheter, inför utvecklingssamtalet, strategier under utvecklingssamtalet, föräldrars engagemang, tolkproblematik och avslutningsvis kulturella skillnader.   Resultatet visade att lärarnas beskrivningar gällande samverkan med föräldrar som har annat modersmål än svenska, med fokus på utvecklingssamtalet, hörde nära samman varandra. Alla intervjuer visade på att föräldrar som har annat modersmål än svenskas engagemang under utvecklingssamtalet såg relativt lika ut. För ett fungerande utvecklingssamtal tyckte samtliga lärare att samspel med föräldrar som har annat modersmål än svenska var en viktig aspekt för att kunna diskutera barnets situation men även för att tala om olika åtgärder.

Elever med annat modersmål än svenska besitter oftast inte den språkliga kompetens som förväntas av dem när de når skolåldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlärningen i matematik. Syftet med denna studie är att beskriva hur verksamma lärare arbetar med begreppsinlärning i klasser som har elever med annat modersmål än svenska. I studien har verksamma lärare intervjuats och observerats med fokus på begreppsinlärning och på elever med annat modersmål än svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lärarna är överens om att i klasser med elever med annat modersmål än svenska går det inte utgå ifrån att alla elever förstår begrepp genom ord.

olikaverktygkanunderlättaimplementeringenavettaffärssystem(enterpriceresourceplanning-­?systems).Genomattappliceraenhetlighetsramverket(comonality-­?frameworkforIT-­?enabledchange)påfallstudienundersökervimedhjälpavbegreppetgränsobjekt(boundaryobjects)hursådanaverktygkanspelaenviktigrollförenlyckadimplementering.RättanpassadegränsobjektkanbidratillattskapaenförståelseförnyIT,samtintresseförattanvändaden.Efterendiskussionomdeempiriskafyndenpresenterarvirådtillpraktikerpåområdetochföreslårblandannatattverktygmedettvisuelltgränssnittärfördelaktigaimångasituationer.UppsatsensbidragtillforskningenbestårienutvecklingavenhetlighetsramverketgenomattvivisarpåhurgränsobjektpåverkardedimensionersomenligtramverketmåstegeshänsynvidenIT-­?organisationsförändring..

Syftet med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar om de möjligheter och hinder som finns i matematikundervisningen för elever ´med annat modersmål än svenska. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua sex lärare so, undervisar i matematik och modersmål och utifrån dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera de variationer vi kunnat finna. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat sex matematiklärare på tre skolor.Resultatet visar att det som lärarna gemensamt såg som en möjlighet i undervisningen i matematik för elever med annat modersmål än svenska var att dessa elever hat med sig en helt annan studietradition än den som finns i svenska skolor..

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur elever med annat modersmål än svenska presterar på lucktestet i läsförståelsedelen i nationella provet i engelska jämfört med elever med svenska som modersmål. En kvantitativ undersökning av 80 nationella prov visade att resultaten på lucktestet var mycket lägre än på läsförståelsedelen i elevgruppen med annat modersmål, medan dessa båda resultat överensstämde i elevgruppen med svenska som modersmål.  En slutsats av resultatet är att lucktester inte bara mäter läsförståelse, det vill säga reception av text, utan även formell grammatisk kompetens, det vill säga egen skriftlig produktion. Detta ställer större krav på behärskningen av språket i fråga och tidigare forskning kring tredjespråksinlärning och lucktester har visat att dessa orsakar tredjespråksinlärare problem..

Mitt syfte med det här examensarbetet har varit att undersöka och beskriva hur sex klasslärare undervisar i ämnet svenska, för att stimulera språkutvecklingen hos elever med ett annat modersmål än svenska. Som grund för mitt arbete har jag valt att göra kvalitativa intervjuer i en mångkulturell grundskola i västra Sverige och har med hjälp av dessa intervjuer försökt att skapa en bild av hur undervisningen går till. Jag har koncentrerat mig på följande frågeställningar: Hur undervisar lärare i ämnet svenska för att stimulera språkutvecklingen i en mångkulturell skola? Hur ser samarbetet med modersmålslärarna ut? Hur bedöms elevernas kunskaper i svenska? Mitt resultat visar på att lärarna huvudsakligen använder skönlitteraturen för att stimulera språkutvecklingen. Samtliga lärare är eniga om modersmålets betydelse för språkutvecklingen, men de har inget direkt samarbete med moderssmålslärarna.

Detta examensarbetets syfte är att ta reda på hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmål än svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. Frågor vi använt oss av i studien är hur barn och elever med annat modersmål än svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollärares och lärares pedagogiska arbete med språkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi går mot ett mer mångkulturellt samhälle tycker vi detta är ett högst relevant ämne att undersöka inför våra kommande yrkesliv där vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmål än svenska. Syftet med studien är att få en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmål än svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi få mer kunskap om hur vi som verksamma lärare och förskollärare ska arbeta med dessa barn på bästa sätt för att stödja deras språkutveckling, på våra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gällande barn med annat modersmål än svenskas, ser ut både i förskolan och grundskolan är att få en insikt i varandras arbete.

Denna studie har som syfte att belysa vilka svårigheter som uppstår i samverkan med föräldrar som har ett annat modersmål, samt studera hur lärare, utifrån olika förhållningssätt och strategier, hanterar de svårigheter som kan uppstå. Vi har genomfört halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med öppna frågor med fem respondenter varav en var pilotintervju. Valet av lärare grundar sig på att de arbetar på en mångkulturell skola och aktivt har samverkan med föräldrar som har ett annat modersmål än svenska. Resultatet av vår studie visar att lärarna arbetar på olika sätt för att hantera de svårigheter som kan uppstå i samverkan med föräldrar som har ett annat modersmål än svenska. Utifrån dessa resultat har vi skapat två olika kategorier av lärare, De förtroendeskapande lärarna och De generaliserande lärarna. Det vi kunnat se är också att lärarna använder sig av olika strategier och förhållningssätt i samverkan med föräldrar som har ett annat modersmål. .

Vår uppsats handlar om elever som är födda och uppvuxna i Sverige och som läser ämnet svenska som andraspråk (SVA) istället för ämnet svenska. Syftet med studien är att få en klarhet i vad skillnaderna mellan ämnena svenska och SVA är, hur skolorna delar in eleverna i respektive ämne samt vad syftet med SVA är. Syftet är också att belysa segregationen och det sociala sammanhangets betydelse i tillämpningen av SVA. Detta är en kvalitativ studie där fem rektorer och en lärare intervjuats. Vi har använt oss av metoderna semistrukturerad intervju samt tematisk analys.

BAKGRUND:Skolverkets resultatredovisning, ämnesprov 2008 i åk 9, visar att mer än en fjärdedel avelever som har ett annat modersmål än svenska inte når målen i matematik. Hur kan elevermed annat modersmål än svenska nå framgång och utvecklas i ämnet matematik? I studien sesdetta ur ett lösningsinriktat perspektiv för att få kunskaper om vilka arbetssätt det finns somförbättrar inlärningen för elever med annat modersmål. Studien har utgått frånBronfenbrenners teori som har fyra nivåer, mikro-, meso-, exo- och makronivå och fokuseratpå elevens, hemmets, lärarens, skolans, arv/miljöns, språkets och kulturens roll för framgång.SYFTE:Syftet är att ta reda på vilka framgångsfaktorer lärare menar är viktiga för att elever med annatmodersmål än svenska ska nå framgång i ämnet matematik.METOD:Åtta verksamma lärare som alla har erfarenhet av matematikundervisning av elever med annatmodersmål än svenska har intervjuats. Hälften av dessa lärare hade själva annat förstaspråk änsvenska.

Studien är en kartläggning av svenska som andraspråkundervisningen i skolor som ligger inom invandrartäta områden och de möjligheter som finns för elever med invandrarbakgrund, särskilt för dem som är helt nya i landet. En fråga som ställs är: Vilka förutsättningar har elever med invandrarbakgrund att kunna utveckla sitt svenska språk för användning som verktyg vid studier av andra ämnen?Vidare handlar studien om svenska som andraspråk som ämne i sig och dess utveckling. Observationer, skriftliga enkäter och dokument om X- kommun och om svenska som andraspråk har samtliga använts för att samla in data och för att få information och uppnå förståelse. Två elever får exemplifiera olika situationer och deras skolutveckling följs.Barn- och ungdomsnämnden i kommunen arbetar för att förverkliga målen för utbildningen i grundskolan och för livslångt lärande som betonar tryggheten och språket, som i sin tur är viktigt för integrationen.Undersökningar visar att inte alla elever som har rätt till undervisning i svenska som andraspråk får det.

Ett av skolans uppdrag är att främja lärande där eleven stimuleras att inhämta kunskaper. Detta examensarbete är en undersökning av hur svenskämnet är organiserat i ett upptagnings-område där det finns elever med annat modersmål än svenska men där de är i minoritet. För att vi som pedagoger på bästa sätt ska bidra till våra framtida elevers språkutveckling och fullfölja skolans uppdrag är det av stor vikt att skapa en undervisning där alla elever får en möjlighet att utvecklas. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är: ? Vad anser läraren vara essentiellt gällande svenskundervisning i en klass där elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska integreras? ? Vilka reflektioner har läraren kring kursplanerna i svenska samt svenska som andra-språk? ? Vilket genomslag får lärarens förhållningssätt i det praktiska arbetet? Metoderna vi har valt för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med efterföljande observationer. Vårt empiriska material tolkar vi därefter utifrån de teorier och styrdokument som vi bedömer relevanta för vår undersökning.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka på vilket sätt man anpassar organisation och undervisning i svenskämnet utifrån andraspråkselevers särskilda behov. Som grund för vår undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer på två skolor i Malmö. Vårt insamlade material diskuterade vi sedan utifrån den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. Våra forskningsfrågor var: ? Hur är svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmål än svenska? ? Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA? ? Hur förhåller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andraspråksforskning? Vårt resultat har visat att lärare som undervisar elever med annat modersmål än svenska är behjälpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andraspråksutveckling.